12:e augusti 2019

Då jag lyckades glömma tändstickor denna gång då jag campade bestämde jag mig för att en gång för alla skriva en packlista för camping:

• Tändstickor
• T-Röd
• Spritkök
• Gaffel, sked, vass kniv
• Tygbit eller bandana
• 5 par kallingar
• 6 par strumpor
• 1 par långbyxor
• 2 par kortbyxor.
• 6 T-shirts
• 1 Tröja
• 1 Regntät jacka
• Kängor (till vandring - på fötterna)
• Liggunderlag
• Sovsäck
• Tält
• 2 flaskor vatten (ca 3 liter)
• Vingummi
• Nötter
• Olja
• Salt
• 3 paket bönor
• 3 paket pasta
• 1 limpa bröd
• Mobiltelefon, laddad
• Laddare
• Bok
• Något att skriva i
• Penna
• Sudd
• Fickkniv
• Plånbok (pengar om d finns)
• Tandborste
• Tandkräm
• Tvål
• Solkräm
• Resehandduk.
• Toalettrulle

Jag sitter i en glänta söder om Sätrasjön. Klockan närmar sig 10, och skymningsljuset räcker till att skriva men knappt till att läsa. Ett konstant surr från vad jag gissar är vårtbitare fyller luften. Luften är kylig nog att jag dragit på mig en jacka, men de höga björk, ek och lövträden gör det nästan helt vindstilla. Jag var vid Sturefors slott idag. Det förvånade mig att ett så praktfullt och stort slott låg så nära min hemstad. Trädgården och slottet bildade en helhet som var mycket tilltalande. En dag hoppas jag att vi, fria människor, bygger sådant.

Tack för denna dag. Allt är blött och jag ser inte vad jag skriver. Idag blev jag fast i en bod för störar då det regnade häftigt i flera timmar. Det var en bra bod. Imorgon ska jag ladda min telefon. Godnatt!

God Morgon! Nu befinner jag mig i Kisa Bibliotek. Jag tror avfarten till Vättern-Sommen leden var innan Kisa, så jag är här för att ladda mobiltelefonbatteriet och försöka hitta var påfarten till Vättern-Sommen-leden är. Hann läsa på litet om Sturefors här på biblioteket - massor med stora svenska adelsätter har passerat revy där - Oxenstierna, Bielke m.fl. och den stora byggnaden designades av Kristina Piper (då hennes man var och slogs åt Karl XII) tillsammans med Nicodemus Tessin; killen som designade Stockholms slott.

Pinnarps Camping - kom tillbaka.

I morse var det mesta blött fortfarande då jag vaknade på toppen av en bergshäll i en skog norr om Kisa. Jag gick ut för att pissa och upptäckte efter ett tag att jag satt min fot i ett pissmyrsbo. Någon kilometer norr om Pinnarp (på väg mot Boxholm) hittade jag en halvö med klippor. Solen kom fram och jag har kunnat torka kläderna och tvätta mig själv i sjön. Det är fascinerande hur det när allt är blött känns som att det alltid kommer att vara så och hur snabbt saker kan torka. Jag tycker det är fascinerande just nu i alla fall.

Too dark to read, but not for writing again. A rådjur barked at me for camping here. I feel the field is large enough for both of us, but of course he cannot know that I don't have a gun. Outside Boxholm, on clover.

Woke up today in Boxholm. Came into longer, slower hills and slopes and more fields. Passed Hermelins farm where they sell lawns - it was of course the perfect place for a picknick, but I had taken a break not much earlier and had started to feel I would like to find a place to shit. Preferably not on a lawn. Bjälbo kyrka was along the way. It has a big, fat tower from the 1200:s where they used to hold banquets and presumably do noble chilling. Birger Jarl, last and most powerful Jarl of Sweden, was from here. The church had painted portraits of the apostles under an enormous organ with a very Belgian-looking Jesus in the middle. Something about the way it was painted made them look like action figure cards. In Skänninge, a really nice blond girl filled my water bottle, suggested a route to Linköping and helped me find the toilet. A church-driven café was catered by an old, kind lady called "Wiwi" (if I remember correctly). It had the same prices as when I was 12 years old - coffee for 10:- and chocolate ball for 8:-. I had a chocolate ball, coffee and a shrimp sandwhich and found what seemed to be H C Andersens collected works which they were giving away for free. I couldn't bring them, cause it was four volumes in hard cover (and I didn't want to break up the collection) but I read half the first story. It was magical and present like Homer but more delicate and maybe they were made for children.

A mile or so outside Skänninge is a broad old stone bridge with a picknick table where you can watch a slow river float by. Its at a place called Öjebro. A few kilometres after Öjebro someone shouted out to me from a car and I laughed when I saw my parents. I joined them out to the countryside and so journey was over for this time, though tomorrow I probably need to bike home the bike from Öjebro. Note to self - try to keep to the bike routes. I took a chance on the route between Skänninge and Linköping but it was quite heavily traficked and felt a bit dangerous with a large backpack.